Så har man varit ut på tur med Anton då....Rätt skönt ute idag. Har bestämt mig för att försöka komma iväg på lite längre promenader - annars är det mest "gubben" som står för de längre vändorna medan jag som är lite lat tar en kortare väg:). Jag behöver verkligen röra på mig mera...men jag är väldigt medveten om att jag är LAT och ger upp alldeles för lätt när det tar emot det minsta. Undrar om man kan ändra på det? eller om det sitter i personligheten? Jag kan bestämma mig för att nu ska jag börja ett nytt liv med mycket motion och hälsosamt leverne....och det kan gå bra flera dagar eller i bästa fall flera måndader - men så händer plötsligt något:), all motivation är som bortblåst och då hoppar jag så klart av.
Jag behöver gå ner i vikt och jag behöver röra mig mera och jag behöver äta mera hälsosam mat, det är jag mycket medveten om. Jag är över 40 och börjar tänka på alla faror med att leva så osunt:(. Jag tänker på hur blodkärlen fylls med fett då jag käkar min chokladkaka...och jag tänker att jag kanske kommer att dö i förtid om jag inte ändrar livsstil - Men inte ens tanken på det får mig att klara av det i längden.
Ja, nu har jag i allafall varit sunt i en vecka (förutom den biten kladdkaka jag åt i Lördags) och det har resulterat i - 3 kg. på vågen, det känns bra och just nu känner jag mig peppad att fortsätta...men hur länge det varar vet jag inte....det känns ju så skönt när man inte vräkt i sig en massa och känner sig uppblåst och "däst", jag hoppas att motivationen varar länge denna gång för det behövs verkligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar